Materialbanken

Gå direkt till Materialbanken --> 

Materialbanken är under ständig förändring och speglar vårt arbete med återbruk och upcycling. Materialbanken uppdateras med jämna mellanrum allteftersom vi utvärderar resultatet av vårt återbruksarbete. Materialbanken riktar sig till våra samarbetspartners, projektutvecklare, arkitekter eller till dig som bara finner ett intresse i att följa vårt arbete med återbruk på Kockums gamla område. 

Varvsstaden presenterar ”Materialbanken” – en databas som innehåller information om alla platsens material och samtidigt visar miljövinsterna med att arbeta med återbruk och återvinning, med tydliga exempel från verkligheten. 

Byggbranschen står idag för en femtedel* av alla CO2-utsläpp i Sverige vilket har gjort att många som är verksamma i branschen väljer att öka sitt fokus på att arbeta mot ”cirkulärt byggande”. Varvsstaden insåg tidigt att man hade unika förutsättningar att, genom storskaligt återbruk och återvinning, kunna arbeta med cirkulärt byggande på ett ansvarsfullt sätt. 

Materialbanken växte fram

De unika förutsättningarna bestod i att man, i de befintliga byggnaderna och konstruktionerna, redan har- och äger en stor mängd material på den plats som kommer att bli den nya stadsdelen. Många av materialen lämpar sig bra för återbruk och återvinning.

– Att vi äger materialen själva, att vi själva ska demontera dem, kan lagerhålla dem på plats och vårt nära samarbete med projektutvecklarna, såg vi chansen att kunna ta arbeta med cirkulärt byggande till en annan nivå, där alla steg i processen är synliggjorda. Alla material, utom miljöfarligt avfall, försöker vi återbruka på plats. Lyckas vi inte med det skickas materialen på återvinning, säger Erik Wennerholm, projektchef för infrastruktur i Varvsstaden.

Arbetet med Materialbanken påbörjades inför att rivnings- och marksaneringsarbetena skulle påbörjas.

– Vi började med att inventera alla byggnader vi hade på området för att föra in dem i en databas med tillhörande egenskaper som t ex materialtyp, storlek, ekonomiskt värde, CO2-innehåll osv. Genom att sedan strukturera informationen i databasen på ett tydligt sätt, lägga in funktioner som t ex en sökfunktion och en delbarhet gjordes denna användarvänlig och tillgänglig för alla som är intresserade, berättar Erik Wennerholm.

I samband med rivningen demonteras materialen som ska återbrukas och läggs på lager i väntan på att man hittar en ny plats för dem i Varvsstaden eller i projekt i andra närliggande områden. Genom att man har all information om materialen kan man i Materialbanken också visa potentiell CO2-besparing och kostnadsbesparingar genom att man återbrukar/återvinner materialen på platsen. Att kunna följa upp arbetet med återbruk- och återvinning är en viktig del av arbetet med cirkulärt byggande.

Miljövinsterna blir tydliga

När man kan använda material från platsen till nya projekt, blir miljövinsterna konkreta och tydliga. Exempel på material som återbrukas på platsen är tegel och betong. Tegel kommer från de befintliga byggnader som demonteras. Det demonteras försiktigt, rensas och läggs upp på pall. Dessa används sedan till nya tegelfasader på platsen. Totalt kommer 1.816.857 tegelstenar att kunna återbrukas, vilket motsvarar 810 svenskars årliga CO2-utsläpp. 300 000 av dessa stenar kommer nu att återbrukas i vårt nya projekt Gjuteriet. 

Under alla stora byggnader i Varvsstaden finns stora betongplattor och betongfundament. Bara betongen under de stora hallarna som nu demonteras motsvarar etthundrafem Turning Torso om man staplar 1m³ stora kuber av betong på varandra. Betongen återbrukas sedan som fyllnadsmaterial på platsen.

Återbruk med flera dimensioner

Återbruk har flera dimensioner i Varvsstaden. Det kan handla om att djupdyk i uträkningar kring miljövinsterna i återbrukat tegel till något så enkelt som att ge armaturer och andra möbler som funnits på området nytt liv.

– Att vara pionjärer på området inom återbruk och återvinning år både en utmaning och ett stort privilegium. Genom att konkret kunna visa på effekterna av ett hållbart och cirkulärt arbetssätt genom Materialbanken, hoppas vi att fler byggbolag och stadsutvecklingsprojekt väljer att följa efter och på riktigt flytta upp ämnet på agendan, säger Pia Andersson, VD på Varvsstaden AB.

Utmaningar och möjligheter

Det finns självklart utmaningar med att arbeta med återbruk i den omfattningen som Varvsstaden gör. Användande av byggmaterial omfattas ofta av olika krav och regelverk och ibland blir processen med att demontera och anpassa (upcykla) materialen både komplicerad och kostsam. Arbetssätten och kraven är ofta nya för de olika aktörerna i byggbranschen, både för projektörerna och för entreprenörerna men också för projektutvecklarna. Det kan vara en utmaning att knyta till sig rätt kompetens och att hitta rätt aktörer som är villiga att prova och utveckla nya arbetssätt för att komma vidare. Det kan handla om att komma på nya system för montage eller komma på ett sätt att tillpassa. Till sist måste entreprenören kunna hantera materialen under utförandet och kunna lämna materialgarantier.

Det finns stora utvecklingsmöjligheter för att få återbruksprocessen att bli enklare och ekonomiskt lönsam. Däremot är det ingen tvekan om miljövinsterna när det gäller återbruk.

– När Varvsstaden är färdigutvecklad kommer vi att kunna visa på stora miljövinster. Det är fantastiskt att redan nu kunna visa upp byggnader som är teglade med omhändertagen sten från hundra år gamla byggnader. Det ger en speciell känsla och arvet efter varvet blir tydligt. Målet är såklart att kunna visa på att stora delar av Varvsstaden, är byggt av material från Varvsstaden, säger Hanne Birk, hållbarhetsansvarig och utvecklingschef i Varvsstaden. 

Om Varvsstaden lyckas med sitt mål att återbruka allt som går, då blir CO2-besparingen 30.000 ton, dvs 6666 svenskars årliga CO2-utsläpp. Motsvarande siffra om vi återvinner allt är 10 088 ton / 4,5 ton = 2240 svenskars årliga CO2-utsläpp. Återvinning är bra med återbruk är bättre. 

Materialbanken började som ett sätt att internt skapa en överblick över områdets tillgångar, till att bli en värdefull vägvisare inom återbruk och cirkulärt byggande. Materialbanken är skapad på ett självförklarande sätt. Klicka på länken nedan och klicka dig sedan vidare för att följa byggnaders och materials cirkulära liv.

”Tänk om vi kommer att kunna visa att en betydande del av Varvsstaden är byggt av Varvsstaden.

Se hela filmen om Materialbanken

Se video här

Kockums fösta huvudkontor bevarades och blev pilotprojekt inom återbruk

Byggnaden där Kockums en gång hade sitt första huvudkontor, har nu varsamt renoverats och omvandlats till hotell. Hotellet har varit Varvsstadens pilotprojekt där återbruk har fått ta stor plats och där det ligger stor omsorg och tanke bakom varje detalj. Här har Varvsstaden kunnat återbruka till exempel 130 dörrar, flera lampor och stora glaspartier. 

- Det har varit och är, ett spännande arbete där vi hela tiden ser till vad vi kan bevara, vad vi kan förändra och vad som måste förnyas. Det är riktigt roligt att vara en del i projektet eftersom man från Varvsstadens sida har ett väl genomtänkt hållbarhetsarbete och tar det här med upcycling en nivå upp. Man har aktivt valt att bevara ungefär dubbelt så mycket som man hade varit tvungen till. Byggnaden har hela tiden haft en hög ambition och det är roligt och lite ovanligt att man håller fast vid den ambitionen”, berättar Paul Hansson, byggnadsantikvarie. 

Läs mer om renoveringen av hotellet